Mehri Amini

Fjärrundervisning

Vid fjärrundervisning är elever och lärare skilda åt i rum, men inte i tid. Eleverna ska befinna sig i skolans lokaler. Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik. För undervisning där deltagarna skiljs av både tid och rum används begreppet "distansundervisning".

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare hos eleverna. Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person. Handledaren ska få vidta sådana åtgärder för trygghet och studier som ankommer på lärare.

Fjärrundervisning kan vara utformad på många olika sätt:

En fjärrlärare kan undervisa en grupp elever via en kommunikationsplattform som är kopplad till en storskärm med klassen i helbild, medan eleverna har läraren på en gemensam storbild. En fjärrlärare kan även undervisa elever på flera skolor samtidigt på motsvarande sätt, med flera klassbilder som både lärare och elever ser på sina skärmar.

Tekniken:

Google Classroom, Google Hangout och integration mellan Adobe Connect och en egenutvecklad utbildningsplattform. kamera, webbkamera och en kamera mot whiteboarden. Skolan behöver en dator, flera elever kan dela. Om det är fler än 3 elever är det bra med projektor och högtalare.

Om man jämför fjärrundervisning med att undervisa ”vanligt” så hittar man både fördelar och nackdelar med båda. Målet är dock i båda fallen det samma: utveckla elevernas språk- och ämneskunskaper.

Fördelar med fjärrundervisning i modersmål:

• Den digitala tekniken som något i sig underhållande och motiverande.
• Den digitala plattformens möjliggörande av ett i högre grad individualiserat lärande och respons.
• Den fysiska distansen och möjligheten till ökad skriftspråklig kommunikation som något som kan ge osäkra individer ökad trygghet och ökat mod.
•  Möjligheten att stärka skriftspråket och multimodalt textskapande genom digitalt chattande och bloggande.
• Den ökade tillgången till autentiskt språkmaterial (såväl muntligt som skriftligt) på internet som kan användas i undervisningen på ett naturligt sätt genom den digitala plattformen.
• Göra möjlig en individualiserad inlärning och uppmuntrar till självständigt lärande.
• Fjärrundervisning kan upplevas som en mer trygg plats för språkutveckling än ett traditionellt klassrum.
• Ökat självförtroende i att våga använda sitt språk i fjärundervisning än i ett vanligt klassrum.
•  Mer fjärrundervisning skulle gynna likvärdigheten.
• Att fjärrundervisning för barn är ett roligt sätt att lära sig.
• Fjärrundervisning ger en större närhet mellan lärare och elev än klassrumsundervisning. Eleverna blir mer fokuserade och de som brukar vara tysta i klassrummet pratar via skärmen.

Nackdelar eller några utmaningar med fjärrundervisning:

• Fungerande teknik och lärarens attityd och digitala kompetens framhålls som avgörande för framgången.
• Den bristen på fysiska träffar riskerar att omöjliggöra integrering i en lärandegemenskap.
• Den fysiska distansen och frånvaron av ett fysiskt klassrum som samlingspunkt riskerar medföra att eleverna upplever sig sakna lärandegemenskap, vilket då ökar individens känsla av isolering, och kraven på självständighet, samt sänker motivationen, den språkliga identiteten och ytterst självförtroendet.
• Ökat bruk av och möte med det digitala nätspråket och dess icke-standardiserade uttrycksformer kan stärka individers användning av visst felaktigt språkbruk.
• Ett annat problem som vi ska hantera är att en del elever av olika skäl har svårigheter att delta i skolförlagd undervisning.
• Det som är negativt är när tekniken strular. Allt beror på internet. Uppkopplingen måste vara bra. Tips till lärare: att de ska kunna sin laptop bra. Läraren behöver vara väl förberedd.
• Att kravet på självständighet kan upplevas utmanande.

Fjärrundervisning är bra tycker jag. Det är bra att eleverna får stöd och undervisning i modersmålet. När det inte finns så många elever på skolan så får de i alla fall modersmålsundervisning. Fjärrundervisning ger möjlighet för fler elever att delta i modersmålsundervisningen. Om en skola ligger långt från centrum eller om endast en elev ansöker om modersmål finns inte resurser att låta modersmålsläraren hålla närutbildning.

Läraren behöver vara flexibel. Se till så att eleverna är bekväma och trygga, fjärr är nytt för dem också. De digitala verktygen och metoderna fångar elevernas intresse. De tar mer ansvar och har en stark vilja att göra klart och visa andra sina arbeten. Online-prov finns och förutom proven görs flera presentationer och redovisningar. Fjärrlärare kan se resultaten och ge feedback direkt. Men fjärrundervisning behövs mer planeringstid för att skapa uppgifter som eleverna kan jobba med via skärmen.