Mehri Amini

Jag vill skriva reflektion om betyg och bedömning på min blogg. Betyg och bedömning är en av modersmålslärares arbetsuppdrag. För bedömning det är viktigt att jag som modersmålslärare ställa några frågor och tänka på de innan betygssättning.

Ø  vad är det som ska jag bedömas?

Ø  vad ska jag det bedömas emot?

Ø  Vilka bedömningsinstrument finns?

Ø  Hur ska jag det bedöma?

Ø  Vad behöver eleven veta om bedömning?

Ø  Vad är eller vad betyder förmåga?

Ø  Vilka betygssystemet finns i Sverige?

Ø  Vad är betyg?

 Alla bedömningar utgår ifrån kunskapskraven och allt som vi ska bedöma måste vi undervisa om och vi måste vara tydliga med eleverna om vad vi ska bedöma. Därför är det så viktigt att vi planerar undervisningen så att ligger i linje med mål undervisning och det är grunden i pedagogisk planering.

I skolan idag vi bedöma förmågor. Nu kommer en fråga, vad är eller vad betyder förmåga? Enligt skolans kunskapssyn är förmåga uppbyggd av alla fyra kunskapsformerna som är fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet och det betyder kunnande och skicklighet. Enligt LGR 11, nu för tiden jag som modersmålslärare har fokus mot vilka förmågor mina elever ska utveckla på.

Vi alla vet att hur svårt är det att bedöma, en lärare och några stycken elever med olika förmågor och det är viktigt att bedömningen vara likvärdig för alla elever. Vi har många olika elever i klassen och det är viktigt att vi arrangerar bedömning så att alla får samma chans att visa vad de kan och det är också viktigt att vi tänker på att planera för bedömningen. Jag som lärare kan använda bedömningsstöd i skolverkets hemsida, för att bedömningen ska bli likvärdig över landet.

Enligt (kunskapsbedömning i skolan, Skolverket, 2011) vi bedöma elever för att kartlägga elevens kunskaper, värdera elevens kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisning.

Vilka bedömningsmetoder jag använder? Det bror på hur min klass ser ut och vilka andra bedömningsmetoder jag har redan har använt. Handlar också om var det jag ville bedöma och var det jag vill mäta. Bedömningsformer som jag välja och använda måste fyller alla funktioner.

Det finns två begrepp när det gäller bedömning som är väldigt viktigt att kunna den. Ena är summativ bedömning och den andra är formativ bedömning och båda fungera bäst tillsammans.

Summativ bedömning är en bedömning av lärande. Det handlar om att bedöma i efterhand. Man kan bedöma vad eleven har lärt sig om man ska summera har vad eleverna kan. summativ bedömning blicka bakåt och testa språket vid ett speciellt tillfälle till exempel vid NP. Så summativ bedömning gör man i slutet av en lärprocess för att testa och se vad eleverna har lärt sig och vad de nu kan.

Summativ bedömning används ju ganska mycket. De här testen som man har och där man ger poäng till eleverna som ett resultat de är typiskt exempel.

Det andra är formativ bedömning som det är en bedömning för lärande. Det är bedömning av vad eleven befinner sig nu i förhållande till målet, nästa steg och hur eleven ska ta sig vidare och man bedömer också hur man ska gå vidare med lärandet. Den här formativa bedömning kräver att pedagogen kan kommunicera vilka kvaliteter eleven har uppnått och hur den här eleven ska ta sig vidare. Så därför så måste ju målet för handels vara tydligt för eleverna och för läraren. Formativ bedömning är ständigt pågående i klassrummet om man kan använda olika sätt för att göra formativa bedömningar, själv bedömning, kamratbedömning och det är bra att eleven också lära sig formativ bedömning. Det är bra att både läraren och eleven vet vad eleven behöver för att lära sig vidare och hur eleven utveckla ett steg.

I början av termin jag som modersmålslärare berätta för mina elever att vad är målen för undervisningen under terminen. De behöver veta uppgifterna ska vara nyanserade och de ska veta det ska bedömas. Jag behöver jobba med återkoppling med framåtsikt och det är så viktigt att eleverna ses som ägare av sitt eget lärande.                                               

I Ulricehamns kommun vi har Infomentor som bedömningsmatris och det använder vi för eleven från årskurs 1 till årskurs 9. Infomentor har en matris och har en systematiska analyser av kursplaner och kunskapskrav och det visualisera och tydliggöra relationer mellan lärande mål undervisning och bedömning.

I Sverige har vi nu ett mål och kunskapsrelaterat betygssystem. Men det har vi inte alltid haft. Tidigare så hade vi någonting som heter relativa betygssystemet då hade vi sifferbetyg, betyg 1,2,3,4, och 5. En femma var det bästa betyget och en etta var det sämsta betyget.

Nu har vi det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som handlar om som vi ska titta på målen och kunskapskraven och jämföra elevernas kunskaper med dem det som är formulerat i kunskapskraven och det handlar inte om vilka betyga de andra eleverna i klassen har.

När det gäller betygsättning så handlar om att det är viktigt att man jämföra elevernas kunskaper mot kunskapskraven. Betygssättning genomförs av legitimerade lärare förutom modersmålslärare som kan vara olegitimerade. Betygssättning är en myndighetsutövning.

Efter bedömning är det tur att sätta betyg som är ett omdöme graderat efter en viss skala. Nu i Sverige så har vi den här betygsskala, A, B, C, D, E och F. F är det ett ännu inte godkänt betyg och det vi har fem godkända betyg steg. Syftet med det fler steg är att ge rättvisare betygssättning och ge tydligare information.

 Ny betygsskala innan 2011 med samma betygssystem var U, G, VG och MVG. Nu vi har fler steg A, B, C, D, E och F.

 Kunskapskraven för A, C, E finns i kursplanen och anger vilka kunskaper som krävs för respektive betyg och betygen B och D så formulerar vi.

Jag som en modersmålslärare har ett stort problem med betygssättning för de eleverna som börjar lära sig persiska alfabet efter årskurs tre och hur man kan bedöma och jämföra dessa elever och sätta betyg enligt skolverket bedömning och betygssättning?