Mehri Amini

Berättarfamiljen

 

 
En elev som är i åk 2 och har varit 4 månader i svensk skola har skrivit texten ovanför. Jag har funderat över vilken stötning och undervisning eleven fick som hen kan skriva den texten efter 4 månader i svensk skola. Kan eleven skriva den här texten utan stöttning? Absolut inte. Eleven fick stötning i fyra fas som finns i cirkel modellen. Med hjälp av den stöttande undervisningen som har fått eleven så kan hen skriva den här texten med bra resultat.

 

Cirkelmodellen fyra olika steg:

1. Bygga upp kunskap om ämnesområde (tankekarta, film, faktablad, …)

2. Studera texter inom genren för att få förebildar (genresyfte, genrestruktur, genre språkliga drag, aktivera förförståelsen, …)

3. Skriva en gemensam text (läraren står för formen och eleverna står för innehållet)

4.Skriva en individuell text (talspråket som bro över till skriftspråket, interaktion mellan elever, feedback, formativ bedömning, förmågor i lgr 11)

 

 

Berättarfamiljen

 Genrefamiljer delar i tre familjer som i sin tur består av flera medlemmar. En av dem tre familjer är berättarfamiljen som delar i två medlemmar: tidsordnad berättelse och ej tidsordnad berättelse. Gemensamt fördem är händelseorienterade.

Tidsordnad berättelse:

  • Återger personliga erfarenheter och händelser- personligt återgivande genre som är en av de vanligaste texterna i skolan.
  • Återger ett personligt eller fiktivt förlopp med en komplikation och en lösning- narrativ

Ej tidsordnad berättelse:

  • Nyhetsartikel

 

Genre

Berättande text

 

undergrupp

Återgivande text

Berättelse

syfte

Att berätta vad som hänt

Att underhålla, uppfostra

struktur

  • Orientering (berättar vem, vad, var, när)
  • Serie händelser
  •  Personlig kommentar, slutsats
  • Orientering (berättar vem, vad, var, när)
  • Serie händelser
  • Problem
  • lösning

Exempel på sambandsord (för att strukturera idéer)

Förknippade med tid (först, sedan, efteråt, sist på dagen)

Förknippade med tid (först, sedan, efteråt, sist på dagen)

Andra språkliga särdrag

  •  Dåtid, berättar vad som hände
  • ”Handlingsverb”, t.ex. åkte, kom fram, åt, gick
  •  Ord för att beskriva människor, händelser och handlingar
  • Dåtid, berättar vad som hände
  • ”Handlingsverb”, t.ex. sprang, tog, sålde
  • ”Tänkeverb”, t.ex. tänkte, undrade, hoppades
  • Kan ha dialog och ”sägeverb”, t.ex. sa, svarade, frågade, skrek

 

Det är samma regler som gäller för genren berättarfamiljen inom mitt språk. Mina kunskaper om genrepedagogik hjälpa mig i mitt språk och kunskapsutvecklande arbete med mina elever.

Mina elever arbetar med olika genren under modersmålsundervisningen. Våren är här och ska vi ha en klassutflykt i skogen. Efter utflykten ska mina elever skriva en återgivande text som är en text som berättar om något som har hänt. Eleven ska se film om våren, få faktablad och ska vi skapa tillsammans en tankekarta om hur det gick till att besöka skogen i vår, vad de upplevde där. Jag och eleverna reder även ut svåra begrepp.

För att få förebildar av genresyfte, genrestruktur, genre språkliga drag och aktivera förförståelsen studera vi texter inom genren återgivande text. Jag ska prata om struktur som är orientering som berättar vem, vad, var och när, seriehändelser, personlig kommentar. Sambandsord för att strukturera idéer som är först, i början, sedan, efter en stund, därefter, slutligen. Och andra språkliga särdrag som behöver eleven veta är några ord för att beskriva händelser och handlingar, handlingsverb som åkte, kom fram, åt och gick och när vi berättar vad som hänt skulle skriva processer i dåtid.

Jag arbetar orienteringen med hjälp av frågelappar som berättar vem, vad, var, när. Här tydliggörs de strukturer som finns inom den återgivande genren, med hjälp av att jag ha frågat klassen placerar ut lapparna i tankekartan. Jag använder bilder som jag har tagit själv i skogen, för att tydliggöra i vilken ordning händelseförloppet fortlöpte men också tydliggöra begreppen. Jag sätter bilderna i den ordningsföljd som eleverna föreslår att de ska sitta i.

Jag övergår nu när tankekartan och bildernas position är klara till att tala om de sammanhängande orden som ger struktur i texten.  Sedan ska vi skriva en gemensam text, jag som lärare står för formen och eleverna står för innehållet. Slutligen ska skriva eleverna en individuell text.

 

 

 

 

 

 

 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress